Last night in Everett for this time
I've had a really weird day today. I've felt OFF! Really off track. I haven't been myself. Too much on my mind, packing my suitcases, saying goodbye (for know) to some people that means a lot to me.
The boys have been really sweet with me today. They have asked for me a few times and when they went to bed I heard Nic calling out my name. He wanted me to come and say goodnight.
OHH MY LOVELY BOYS, I'M GONNA MISS YOU LIKE CRAZY!♥
It's you and me forever, what we have is unique. You're always going to be special to me.
Så idag har Silje varit en ÄNGEL, HON ÄR MIN ÄNGEL. Siljis, kommer sakna henne ENORMT mycket. En riktigt äkta vän. En sådan godhjärtat och genomsnäll människa. But we'll meet soon again my dear!
Det var ett hårt, mycket svårt (kempe vanskeligt!!) farväl, eller ja på återseende!♥
Allt är packat, hoppas allt ska gå bra. Jag är väl redo för att åka. Måste vara det i alla fall. Inte mycket att göra åt. Skulle så gärna vela stoppa tiden, och ta tillvara på allt som hänt, komma ihåg varenda sak jag gjort här. Detta har varit det bästa jag gjort, ett år av mycket lärdom och erfarenheter.
Jag ångrar inget, eller jo nu i efterhand kanske jag inte skulle shoppat såhär mycket ;) hahahah
Too much love will kill you, och det stämmer !
Cuz right now it's killing me slowly. I'm putting this fake smile on and I'm going to try to be strong. But I will never forget, I have a life and a family in the US and one in Sweden. It will always be that way! :)
Thank you all for this year. Ta väl hand om mig när jag kommer hem alla. Jag kommer behöva ert stöd! :/
Måste hoppa i säng nu, klockan är alldeles för mycket. Snart 01.00.
Imorgon blir det frukost 7.30, jag ska duscha, sen skypa med Mamma och Pappa. Klockan 10.00 lämnar vi huset. Blir lunch på Southcenter och sen flygplatsen och ett hejdå jag INTE ser framemot!
Har redan gråtit tillräckligt idag. Bilfärden från Silje sved i hjärtat!
Ser snart Sverige!
Och med detta kommer jag anlända!
Älskling om exakt 1 dygn o 2 tim kommer du att landa på Kastrup och jag o syrran din står troget o väntar på dig. Ska bli så himla kul att ses o få krama om dig mitt hjärta. Förstår att det kommer att bli tufft att lämna de små liven, tuffare för dig men det var tufft när jag lämnade dom i juli o syrran din i april.....Vi saknar dom jätte mycket. Hälsa hela fam Yates o tacka ännu en gång...Säg till dom att vi ska göra allt för att komma tillbaks till deras underbara stat....Washington 4 ever....Love <3<3<3
Hej Malin.
det har varit otroligt roligt att läsa din blogg och följa din vardag i USA. Men det ska bli väldigt roligt att se dig "på riktigt" nu. :) Välkommen hem!
God, we're going to miss you, Malin. You're just part of us, part of home. It'll be much, much worse than the newly painted wall that still doesn't feel right. Thanks for sharing so much of yourself (though you could have held back a few of the biological ailments, once in a while...) Godspeed, Malin.
