Ja min lördag blev i alla fall händelserik och toppen. (fast jag inte fick träffa dig Yassi, du vet att vi alltid har kul gumman). Imorse pratade jag först med mammsi sen lite med Catrin. Kl 8.30 körde JAG med Joel i passagerarsätet till Lynwoods DOL och där skulle jag boka tid för uppkörning. När vi kom dit var det över 1 timmes kö, alltså 40-50 nummer före oss, KUL JU hahah. Men det gick ändå ganska smärtfritt och snabbt.. Jag ska nu köra upp på fredag den 5 februari i Everett 11.30! Så ja önska mig lycka till, jag ska ju trots allt till rövhålen, de gillar ju inte riktigt mig sen jag var otrevlig sist jag var där!  

På vägen hem körde vi inom Safeway för där är BECU (Boeing Employee Credit Unit) den banken jag ska ha.. Men de ville fortfarande inte låta mig öppna ett konto fören jag har mitt körkort. Dumma dom.. Så hoppas jag klarar det på fredag så ska jag köra till Safeway (5 min här ifrån) och fixa allt då! Ska bli skönt att få allt i ordning, eller så bra det går att få det i ordning i alla fall.

Jag skypade med Mamma, Lena, Anna (även lite Tommy och Björn x2). Det var så mysigt, kul och skönt att höra deras röster och få prata lite med dem. Vi pratade i cirka 1 timme sen skulle jag prata lite med Catrin igen. Full rulle här vet ni och jag gillar det! Så pratade jag lite med mitt bästa i hela världen och så ringer jag till Marte och frågar om vi skulle träffas en sväng idag och vad som händer. Så säger hon att de är lite tjejer på Alderwood Mall (SJUKT NAJS KÖPCENTRUM FÖRRESTEN, Mamma och Petra dit ska vi!!! Lovar er). Så Marte hämtade mig kl 14.30 och så gick hon och jag själv inne på köpcentret för när vi kom  dit så ringde Bianca och sa att deras bio de skulle se började  om 10 minuter så sa vi men då ses vi efter det! Och jag som inte skulle köpa något (förlåt Yasmine!!!!!) hittade sånna kap så jag var tvungen, verkligen tvungen att köpa de jag köpte (eller nästan allt av det i alla fall).

Nu fick jag äntligen hittat jackor! De är samma modell och de sitter figursytt
och inte pösigt som man skulle kunna tro av bilderna. Så sjukt snygga och
de kostade 12.99$ styck, sicka klipp! Byxorna är samma som förra helgen
fast ljusbrunmelerade, 9.90$, väskan ska jag ha när jag nannar över hos
Yasse och packa mina saker i och ha på axeln. Ray Ban från Urban Outfitters
för 10$, vit hoodtröja från Hollister och en liten spegel som jag behöver.
Sist men inte minst den svarta sjukt fina koftan jag köpte.. Nu har jag i alla fall
så jag klarar mig! Nu behöver jag inget mer så;) Visserligen sa jag så förra helgen
med men nu menar jag det mer eftersom jag fårr min jacka och en tjocktröja!
Bara kamera som jag ska spara till nu och sen ska jag köpa converseskor med.

Marte och Jag bestämde oss sedan för att se bio så det blev Sherlock Holmes. Den var sjukt bra, en blandning av Jack The Ripper, Da Vinci koden och ja kanske någon till men kan inte komma på en sådär till på rak arm. PAPPA du hade älskat den.. Det var verkligen en film för dig, tänkte på dig när jag såg den.

Så ja jag kom precis hem eller ja för 1 timme sedan. Och ja förresten när jag var på köpcentret så fick jag ett MMS av Joel. Med en bild på 3 paket från SVERIGE OCH MIN MAMMA (syster).

Här är allt som jag fick: TACK..



Sen fick jag förresten ett busskort av Katie och Joel idag som kom med posten. Jag blev så glad för det, tusen tack! Så snällt och de var redan laddat med lite pengar med. Eftersom jag kommer infinna mig mycket i Seattle och Gig med Yassi så kommer jag ju bli stammis på bussen. Så kan vara skönt med ett busskort istället för att klydda med 2.50$ i jämna pengar varje gång man ska ta bussen..

Jag har haft en toppen dag, tusen tack Marte och även Bianca och Jasmin men hann inte umgås med er ås mycket idag.

Förresten på vägen hem körde vi på Bank of Americas drive thru för att Marte skulle lösa in sina lönecheckar. Så coolt och sååå very American! 



 
Nu kallar sängen så ska ta lite tabletter och hoppas på att jag kan sova ut imorgon. Imorgon ska vi sortera lite leksaker och gå igenom vad pojkarna ska ha framme och så vidare, ska kolla spanskan (som jag inte gjort än, fy på mig) och sen bara ta det lugnt, mår inte så bra L.

PUSS

Jag tänkte svara på två kommentarer idag..Tänkte att jag kommer göra det lite då och då. Eftersom jag inte kan kontakta alla via bloggar och mail utan gör det här!

Camilla Ahlberg: haha malin! du är för rolig!
Men tänk inte på hur mkt otur du har, utan tänk på allt du lär dig... o tänk så bra du har det! du är i usa, shoppnig heaven not too far away, har två gulliga pojkar som förgyller varje moment! tänk på det istället, så ska du se att motgångarna inte känns så jobbiga ;)
du kan alltid ringa om du behöver prata av dig!
love you!

Åhh Millis där, det är så sant. Jag lär mig jättemycket och för varje händelse som inträffar och som passerar känner jag det med. Och jaaaa jag är i shopping heaven! Det är så himla sant. Ja mina pojkar är så söta, jag är så lycklig. Du är bäst big sis! Och japp jag vet att du alltid finns här…LOVE YOU TOO

Ninni  Johans mamma: Jag tycker du är fantastisk som tar hand om tvillingar. Det är inte lätt ens om man är mamma och pappa. Vad kul att ni har kontakt, du och Johan. Det blir lättare att följa honom, nu när han har sin dator. Din blogg är jättefin och rolig att läsa. Hoppas att du har det bra och ta väl hand om dig! Kram

Heeejsan Ninni, så kul att du gillar min blogg och att du läser den lite då och då. Det är faktiskt sant, det kan vara jobbigt i vissa stunder. Jag är ju bara en mot två, visserligen två miniatyr människor men det är inte lätt när det springer åt vars ett håll.. Ja det blir mycket lättare, åhh är så glad för honom att han trivs så bra och allt flyter på. Jag ska åka över till dem och hälsa på nu i slutet av våren/början av sommaren tror jag :D Vi var ett härligt gäng som var på skolan och som flög från Sverige. Hoppas allt är bra med dig med hemma i kalla snöiga Sverige. Du får ta hand om det till mig. Ha det bäst! KRAM

-          Detta papper bevisar att MALIN PERSSON bor, jobbar och pluggar hos The Yates Familjen i minst 1 år och hur mycket de betalar för mig osv osv.. Det är mitt kontrakt med USAs government och min garanti.

Men det räckte tydligen inte.. När jag började berätta för henne att detta skulle räcka så började hon bli snutig och ville inte ha med mig att göra mer. Hon bara: LÅT MIG PRATA FÄRDIG, LÅTE MIG PRATA TILL PUNKT. Och jag avbröt inte ens henne.. :O Så gick hon till sin manager och kom tillbaka. Då säger hon: Ja du behöver inte säga mer till mig utan de är såhär det ligger till de du bor hos måste komma in och bevisa att de bor på den adressen du vill uppge (så min adress måste stå på deras körkort).  Om du har något annat att säga så gå till min chef! VILKEN BITCH.. Hon sa även att när hon pratade med sin chef att han sagt att han pratat med de jag bor hos (Katie eller Joel då) och att jag borde veta att de skulle komma in här + att de skulle veta det. Jag bara: Nej, de har han verkligen inte började jag.. Då avbröt damen mig igen och sa bu behöver inte säga mer till mig och säg inte emot min chef osv osv.. Jag var alltså bölfärdig vid detta laget men bet ihop och tog fram min försvarsställning inför mötet med chefen. Han var så SJUKT arrogant, ointresserad av att hjälpa mig och oartig! Han tittade inte mig i ögonen bara satt i sin stol bakom disken och pratade på om allt jag behövde göra och att det inte räckte osv osv.. Som han predikade! Så sa jag, ja men du har absolut inte kontaktat de jag bor hos och pratat med dem i telefon de är lögn.. Då säger han nej kanske inte det men såhär låg det till i alla fall.. Sånt ashole ärligt talat.. Jag kände mig så liten, irriterat till 1000 och ville bara sätta mig i bilen och gråta! Men fick köra hem och försöka fokusera på min hemkörning, jag ville inte komma helt för mycket vilse för jag behövde komma hem till pojkarna. Lite fel kom jag men jag var hemma vid halv 1 så det var lugnt J Men gud så arg jag var och de följande 2 timmarna kändes som helt förstörda jag försökte gör allt för att glömma vad som hänt. Men jag blev jätteglad över Joels reaktion, han blev irriterad och arg för att de behandlat mig som de gjort och han frågade om jag visste deras namn eller iaf damens namn men de visste jag inte. För hade jag det skulle han ringt och skällt ut henne! Katie sa likadant! Thanks for your support, it comforts! Så nu ska vi åka till ett annat DOL imorron jag och Katie kl 8.00.. Så ska vi visa dem och ja som Joel själv sa: Katie hade inte velat ha med mig dit ändå (om vi nu skulle ha åkt till samma ställe som innan, men de ska vi inte ju) för jag hade bara skrikit och skällt ut dem! Och då hade ni skämts heheh.

Så nu ska vi fixa det imorgon så det ska bli skönt, och så ska jag boka min uppkörning hos dem med för tillbaka till det skitstället ska jag aldrig mer! Ska kanske träffa Yasse imorron också om hon är körduglig och pallar köra 1 timme och 20 min för att träffa mig J Jag har levt på Tylenol och halstabletter + mkt vatten idag.. Jag hoppas på att jag ska bli lite bättre, känns okej nu så det är på rätt väg..

När jag slutade idag tog jag bilen till Safeway, jag kände att jag behövde åka till en stor mat + allt i alloaffär själv. Jag har inte besökt någon affär så ordentlig förutom klädesaffärer då ju hehe.. Så det var sjukt skönt, körde dit i min sjukt härliga bil med musik på hög volym och glassade! Åhh vad jag älskar att köra bil och köra bil ensam… Så avkopplande och man har tid att tänka (i alla fall om man vet var man ska köra, om man känner till vägen haha).

Här kommer lite bilder sen idag.. + pankakorna gjorde jag igår..

       
Ja såhär ser alla hyllor ut, fullproppade och de har verkligen allt att erbjuda! 
Bara de ni ser här är bakverk och dekorationer till tårtor och bakelser osv osv.. 
Strössel, färger, spritskräm/gelé, glitterströssel, 30 olika ljus och grädde, färgad smaksatt grädde..
ALLT you name it!

Såå himla söta colaflaskor!


La Resultat!
Jag vet att jag ska hålla mig ifrån allt som har med affärer att göra.
Även om det inte är klädes/sko/acessoar affärer så ska jag hålla mig BORTA!
Det blir för dyrt, alldeles för dyrt.

Förresten så har jag kollat på kameror på Walmart.com ikväll.. Sen även kollat lite på ipods och lite annat smått och gott.. Suttit och jämfört med priser i Sverige på DVD spelare, Ipods, kameror osv. Jag vill ha en systemkamera, SLF eller vad det heter.. Där finns sjukt många att välja mellan, jag tänkte faktiskt be Joel om råd i denna frågan.. Ska se om han hade velat kolla runt lite och se om han kan hitta en bra till mig :)

Nej nu ska jag borsta tänderna, proppa i mig piller och ta halstabletter och nässpray och alla medikament jag har!
Min ögon är så trötta och de stängs när som.. Så jag får skynda mig nu..

Godnatt och Godmorgon på er där hemma.. Ni är saknade! Vissa stunder mer än andra och idag saknade jag er lite... Det är inte lätt i motgång men jag klarar det :) Alltid, I'm not a quiter. No, not me..

PUSS 

Här får ni minsann uppdatering från rätt dag, det måste kännas konstigt för er där hemma att kunna läsa inlägg två dagar i rad. Hahah, jag har ju inte kunnat publicerat  det på ett par dagar nu. Jag har haft fullt upp!

För två dagar sedan började jag känna mig lite konstig i halsen, slemmig och småhostig. Igår när jag skulle lägga mig så kände jag efter och insåg då att det även ömmade när jag svalde i min högra hörselgång, lite småkul ju (eller INTE). Så jag tog två Tylenol och gick till sängs. När jag vakna upp imorse var det likadant, men jag har klarat mig genom dagen utan problem. Men imorron skulle jag och Yasse ut och partaja i Seattle!! Åhhhh, Sean hade fixat in oss på en klubb, men nej de får bli en annan dag. Men jag har lovat mamma och även mig själv att jag kan inte fara och flyga om jag inte känner mig 100. Det blir bara värre och eftersom jag precis blev frisk när jag kom hit till familjen efter att ha varit sjuk i 4 veckor så borde jag vara lite mer försiktig. Så ja det är hemskt att säga det men jag får ta det lugnt i helgen. Angelica frågade även om jag ville hålla henne sällskap imorronkväll då hon skulle passa hennes värdbarn till 23.00. Men jag kunde ju tyvärr inte det, men det hade varit supermysigt och jag tror att vi ätit pannkakor då. SVENSKA, tunna och goda sådana!

Jag kan ju säga att denna dag varit knasig, händelserik och rolig. Morgonen är som vanligt och inget var speciellt annorlunda förutom stackars Dexters illröda, såriga, ömma rumpa!L När jag ska ta ut ungarna i garaget till deras playarea så ser jag att Joels bil är hemma. Lite så små chockad blev jag.. Vadå är han hemma och utan att jag vet det hahhaJ Mycket riktigt visade det sig att så var fallet. När pojkarna sov kom en mycket blek, trött och hängig person vid namn Joel ut från sitt gömställe. Han gav mig så min lön med, NAJS! Och den ska sparas, eller hur Yasse!? Sen skickade jag han in till sitt gömställe igen för han såg inte allt frisk ut. Sen varken hörde eller såg jag mer av han fören jag kl. 16.45 hör världens duns (jag är i köket) och Katie som är 3-4 meter ifrån mig slänger ner Dexter från knäet och lite hysteriskt säger/skriker:

-  Ohh herre gud Joel, Joel..

-  Barnen skriker hysteriskt och jag ser att Joel ligger avsvimmad i hallen så jag tar barnen in i vardagsrummet och försöker lugna ner dem medan Katie får liv i Joel.

Joel kravla sig in i rummet bredvid (hans gömställe by the way) och Katie ringde kliniken/doktorn. Jag hjälpte sen Katie lite med barnen, med mat och lekte lite.. Det bestämdes att Joel skulle åka till kliniken och så skulle de kolla var det var med honom. Och något jag glömt nämna är att han tog svininfluensa sprutan i tisdags så 2 dagar sen. Och han har inte mått så bra sen dess som sagt.. Så Katie frågade om jag kunde köra Joel till kliniken eller om jag ville ta hand om pojkarna. Mig spelade det egentligen inte någon roll men eftersom jag inte hittar riktigt här omkring så kände jag att det var bättre Katie körde om Joel inte skulle vara kapabel att vägleda mig.. Så jag tog hand om pojkarna, diskade undan sen de ätit, lekte med dem, lagade mat och fixade.. Sen kom de hem igen kl kvart i 7.. De trodde antingen att Joel hade fått en liten sväng av svininfluensan eller så var det något med magen typ.. Hoppas han är bättre snart.. Det är faktiskt lite läskigt att se någon så blek och som går och ramlar runt, det kunde slutat mer illa än det gjorde. Han ramlade trots allt på en matta och där det inte fanns några kanter eller hinder.

Efter jag och Katie ätit det jag lagade så gick jag och hämtade posten i vår brevlåda på andra sidan vårt område eller ja väg och jag hade fått mitt J-1 visa tillbaka! Jippiii, kanske turen återvänder nu! Så på måndag ska jag åkte till DMV och fixa med min adress och även boka min uppkörning då med.. Sen ska jag bara fixa mina banksaker med men det blir en annan måndag. .. Jag hjälpte även Katie att lägga pojkarna sen frågade de om jag ville se Burn Notice (en amerikansk serie) med dem så det gjorde jag. Det är en agent, typ James Bond liknande handling fast ingen film utan en serie. Sen såg vi Community en annan serie och nu sitter jag här och ska snart lägga mig.

Sen eftersom jag känner mig lite så som jag gör så gav Katie mig några sugtabletter med jordgubb/grädd smak som ska förhindra förkylning osv osv.. Typ som Esperitox och Kan Jeng och sådana andra naturpreparat. Får se om det hjälper..

Nej nu ska jag posta detta inlägg och kasta mig i säng.. Och vet ni vad där hemma?? Imorgon har jag varit hos The Yates exakt 3 veckor och i USA over all 26 dagar, alltså på måndag har jag varit hemma från Sverige i 4 veckor (1 HEEEEEL MÅNAD). Så länge har jag aldrig varit hemifrån tidigare och vet ni vad? Fast det känns lite så tråkigt och att jag saknar folk hemma så har jag det toppen här, trivs jättebra och jag vill inte hem! Ni får komma hit alla J LOVE YOU ALL            

PS. Den lila fläcken har jag tagit bort idag med blekningsmedel. DS


Min äggmacka med kaviar idag!


Min normala frukost! FOREVER <3


Denna bilden är till PETRA, glömde lägga upp den sen helgen. Det är en
Betsy Johnson affär mitt i downtown Seattle. Hur coolt är inte de och BRA!

Uppdatering från igår tisdagen den 26 januari!

Kyla vår städerska kom vid 9 och jag bad henne att börja på ovanvåningen. Sen när hon närmade sig nedanvåningen bestämde jag mig för att ta dem ut på en tur. Det var en sådan fin dag, solen sken och vädret var milt. Så kläderna kom tillsist på ungarna och vagnen kom fram. Vi började gå och jag bestämde mig för att gå på ett spår jag inte gått på innan. Sist jag och Katie var ute och gick nämnde hon något om att jag kunde gå där om jag ville hem. För stigen skulle leda mig hem till vårt hus. Eftersom jag tänkte att pojkarna skulle få gunga lite när vi kom hem så valde jag att svänga in på stigen. Stigen började med en ganska hög backe och backen var full med mossa (jag hade VITA converse skor som har helt plan sula) så jag höll på att glida och jag fick dåligt fäste. Men upp kom jag och sakta gick det haha. Efter följde en ganska brant/lång nerförsbacke och så fortsatte det 4ggr minst, brant uppför och brant nedför!

Helt plötsligt kommer jag till en trappa, en trappa liksom!! Då tänkte jag: Är jag rätt, herregud. Ja i och för sig så är det ju en nedåtgående trappa. Så ner rullade jag och barnen tjöt av skratt eftersom det skumpa fram (trappstegen var 20 cm höga minst och olika djupa/långa). När vi väl är nere så går vi runt hörnan och då ser jag en likadan trappa som jag precis tagit mig nerför, men denna måste jag gå UPPFÖR!!! NEEEEEEJ, SHIT HUR SKA JAG GÖRA NU. Jag står nu fast mellan två uppförstrappor med en dubbelvagn med två små barn i, helt själv och vagnen + barnen väger 25 kilo tillsammans. Hur ska jag nu lösa detta då, ja antingen lyfter jag upp barnen för trappan och springer ner och drar upp vagnen fortare än kvickt! (Alltså den trappan jag gick nerför, för vågade inte testa den nya eftersom jag inte visste var den ledde, och det var nog INTE hem i alla fall). Mitt andra alternativ var att dra vagnen bakåt uppför alla 20 trappsteg inkl. ungar.. Mitt tredje alternativ var att vänta på en joggare som skulle springa förbi och hjälpa mig att lyfta upp vagnen med ungarna eller passa ungarna medans jag lyfte upp vagnen. Men ja det tredje alternativet var ju bara en lyckoönskan och ja som ni vet så har jag ju inte haft så mycket tur sen jag kom hit. Så varför nu? J  Så ja, ni kan ju själv gissa att jag tog alternativ nr.2.  Så det var bara för mig att börja dra, lyfta, krångla, rycka och svära upp vagnen. Det slutade i mycket svett, ömma kroppsdelar, smutsiga/leriga skor (eftersom jag såklart gled på ett trappsteg och mina vita skor blev BRUNA!) och sjukt glada ungar eftersom det skumpade på vägen upp med! Väl uppe och nått mitt mål ser jag att filten som Dexter hade runt sig har trasslat in sig i hjulet. Så jag går fram och lossar filten och känner hur jag blev blöt och geggig på fingrarna. What, vad, was, Hvad?? Jo SÅKLART hundbajs som klistrat sig fast på vagnens hjul! Så ja jag fick kleta av det på någon buske och nu gick jag hem på en väg som jag visste ledde hem. (Men jag missade min stig och gick för långt så fick gå tillbaka igen, varför skulle jag ha tur nu liksom?) Väl hemma fick jag tvätta filten, skrubba mina skor och byta kläder eftersom jag blev lite varm under min ”lilla” tur med vagnen!

Senare under dagen fick jag äntligen tag i DMV (Department of Motor Vehicles) eftersom jag skulle boka min uppkörning. Då säger den vänliga mannen:
-    Jag har ingen adress på dig så jag måste först ha en bekräftelse på att du bor där du bor så du kan inte bara säga adressen till mig.

-   Du måste få dem du bor hos att antingen komma in med sina körkort och fylla i en form eller så fanns där ett alternativ till..

AMEN HERREGUD!
När ska turen vända? Men jag väntar på min DS form /J-1 visa  ska komma för då räcker det att jag visar det för att kunna boka (men då måste jag åka dit för att göra det först) och lika så kommer jag att kunna öppna ett bankkonto, sparkonto och fixa ett bankkort. (Lite positivt där faktiskt!)

Ja sen hade jag oroat mig hela dagen eftersom jag skulle själv köra till min spanskklass på kvällen som ligger i Edmonds, på Edmonds Community Collage. Ont i magen hade jag, orolig och svettig kände jag mig. Men så tänkte jag ändå, du klarar det Malin, det gör du. Och iväg kom jag (Jag är förresten inte rädd för att köra utan jag är lite orolig för att inte hitta till min destination, jag är inte rädd för att vara vilse, jag gillar bara inte att yra runt. Jag gillar att ha kontroll, det vet ni alla där hemma), jag hittade till skolan direkt och jag hittade direkt hem. Då kändes det sjukt skönt, att jag verkligen klarat det och hur skönt det kommer kännas de andra gångerna jag ska köra dig. Att veta min väg och inte behöva kolla på vägbeskrivningar samtidigt som att köra!

Nu ett foto av de jag köpte i helgen:

Stövlar:Urban outfitters
Väska:Forever 21
Gråa byxor, marinblå tröja:Hollister
Bluse, svart/vit tröja och leggins:H&M
Solglasögon (röda ray ban modell med blommor: Kommer inte ihåg butiken
Sen handlade jag även shampo/balsam till Petra och lite annat smått och gott, duschtvål, borste osv. 

Idag då, Onsdag kväll och jag sitter här och printar ner en jäkla massa. Mina fingrar glöder och jag känner att jag har så mycket att dela. Det hade varit lite lättare och mycket roligare för er att vara med mig! Men here we go.. När jag kom upp imorse sa Joel att han varit upp med Nic från 2-4 och att Nic varit vaken 2-3 gånger till under natten. Så han kom ju till att behöva ganska mycket sömn under dagen. Vi trodde inte heller att hans öroninflammation gått över än (2 dagar på antibiotika kvar) så vi ringde och bokade en tid hos farbror doktorn idag med. Joel kom hem och tog Nic till doktorn och det visade sig att det inte var bra än. Så ytterligare en 10 dagars behandling väntar (efter redan 20 dagar med antibiotika). Tur att det inte är Dex som ska ta med antibiotika för det är så sjukt synd om honom. Han har utvecklat VÄRST blöj utslagen, helt röd, sårig och öm. Han skriker och är helt till sig bara man lägger honom på skötbordet. Så nu finns det inte en tanke på att torka han med våtservetter mer utan nu är det till att tvätta av honom i vasken varje gång han bajsat (dvs. 5-7 ggr om dagen) och även smörja honom med en kylande, lugnande och läkande lotion/kräm. Så synd om honom , min älskade Dex. Så tänk er om han skulle gått på ytterligare en antibiotika kur, hela han hade ju frätt sönder då L

Idag kom även min plattång! Whiiooo. När jag skypade med Petra knackade det på dörren. Mannen som levererade paketet sa, ja det än nog från Kina. Då tänkte jag, JA min plattång! Jag skyndar mig att öppna den, helt ivrig. När jag sen tar upp den ser jag att kontakten ser annorlunda ut. Varken svensk eller amerikansk, UTAN BRITTISK. NEEEEEEEEEEEEJ. Det kan inte vara sant, var är min tur hänne? Jag hittade ju den engelska sidan på internet och priserna stod i dollar (jag till och med kollade extra så att priserna var skrivna i dollar så att det skulle vara en amerikansk sladd/uttag). Men ändå så gick det så himla fel. Här sitter jag nu med en brittisk plattång. Tur då att jag har en multiadapter som man kan ändra och få olika kontakter att passa. Så jag kan använda den och inget är egentligen skit men ändå. Oturen fortsätter alltså.. Jag vet inte vad som händer nästa gång..




Eller jo jag vet för det har hänt mer så här kommer nästa händelse.
När jag duschade efter jobb och ska ta och tvåla in mig. Jag lyfter på flaskan och ser en ganska så stor mörklila fläck på kaklet i duschen.. Va nu?! Jo då är där ett nummer under flaskan som har färgat av sig och etsat sig fast. Jag berättar det för Joel när jag kommer ner och frågar vad de har för medel jag kan använda för att få bort det. Så sa han, nja lägg lite papper med vatten så ser vi om det suger upp det. Annars får vi ju försöka med något annat. Jag frågade om vi inte kunde ta blekningsmedel, men ja de blir väl sista utvägen i alla fall. Ja, Tro det eller ej men så är det.

Sen säger Joel:
-   Första veckan körde du fel och yrade runt. Inget så speciellt hände, men jag vågade ju inte göra så mycket.

-  Andra veckan förstörde du vår vask/diskho och underskåp i tvättstugan.

-  Tredje veckan förstör/missfärgar du vårt badkar.

-  Vad ska hända nästa vecka, JA DU RÖR INTE KÖKSVASKEN! Katie älskar den och fick den i present för något år sedan.
Jag svarar:
Ehm ja jag undrar själv när min otur ska vända faktiskt och att jag skulle försöka ta det lugnt med köksvasken!

Nej nu köra ni ska jag kolla igenom spanskan och svara på lite mail och facebook saker. Jag har suttit och skrivit här nu i 1 timme och 15 minuter så får sluta nu!  

Ja vilken söndag jag hade igår. Ja sa det till Joel när han hämtade mig på busstationen igår kväll att, tänkt så mycket kul ni får läsa eftersom jag råkar ut för allt och jag bjuder verkligen på det! Nu i efterhand skrattar jag själv åt det men ändå..

Så Jag och Yasse åt en sjukt god frukost, äggröra med skinka, paprika och rödlök. Sen åt jag flingor med banan och blåbär mums. Sen fixade vi oss och åkte till Southcenter, Där mötte vi sen upp Thanh (tysk tjej) och Laura (australiensisk tjej). Vi kollade runt och åt. Mest Jag och Yasse som shoppade som vanligt! Men vi har nu bestämt oss för att inte shoppa mer, inte på 2 veckor, så nu ska vi spara 2 veckolöner.. Kvar på min ATT KÖPA LISTA står nu bara, converse skor, kamera och jacka.. Så de kan vänta lite.. Men ska börja kolla efter en ny kamera snart, måste verkligen ha en ny SNART! Min börjar bli så dålig, bilderna blir riktigt dåliga. OCH vet ni vad, de är inte mig eller någon/något jag fotar det är fel på utan det är FAKTISKT kameran J LOVAR!

Well om vi nu ska gå tillbaks till allt som hände från kl 17-21 igår kväll.. För det var mycket! Thanh ville ha schampo så vi går i ÖSREGN över parkeringen och över gatan till Target. Hon handlar inget schampo där (fråga mig INTE varför, för de har verkligen nästan alla sorter), sen fortsätter vi till busshållplatsen i ÖSREGN. Mina papperspåsar ramlar sönder efter som det ÖSREGNA så mycket. Jag fick försöka trycka ner allt i mina andra 20 plastpåsar. När vi kommer till busshållplatsen ser vi att vi ska vänta 25 minuter på bussen, så 19.10/19.15 är vi framme på 3rd University st. Där yrade vi runt ett par blocks och gator för att hitta Thanhs buss och tillsist började jag bli orolig för min buss.. Min gick från 4th Union st. kl 20.00.. Så jag lämnade Laura och Thanh och började leta efter min buss.. Jag hade MYCKET kassar och allt vägde väldigt mycket tillsammans. Upp för ett par blocks ner på en annan gata och upp ett par blocks till.. OJ OJ OJ  vad jag yrade runt och frågade alla.. Jag förstår inte det idag då jag egentligen visste var min buss gick ifrån.. Men jag var trött, dyngsur (heeelt  j’vla genomblöt), trött, mina lungor värkte, jag sprang, min högra arm (min ”lyckofena”, lyckohands arm) började krampa och herregud jag ramlade nästan ihop.. Tiden tickade och jag kände hur jag höll på att bryta samman. Jag ville bara sätta mig ner på marken och hoppas på att bussen skulle komma förbi och plocka upp mig. Men NEJ, det är bara att bita ihop och kämpa tills du står vid hållplatsen, DIN hållplats, då kan du vila Malin, INTE innan. Alla uteliggare, pundare, knarkare och tiggare kastar sig på dig vid varje nytt block du entrar och jag liksom tittar bort, försöker göra mig osynlig och bara springa förbi dem. Där går jag helt själv, med sjukt mycket som förtynger mig (gör det svårare för mig att springa fort), en tjej på snart 20 vårar klockan 20.00 HELT ENSAM i Downtown Seattle. Kanske inte det bästa, eller?

Men tillsist hittar jag min hållplats, där står två killar i 25 år åldern och de skulle också till Everett, med MIN buss nr.510. ÄNTLIGEN! Väl där fick jag rota fram 2.50$, men jag hade bara 2.25$ annars hade jag fått betala 3$. Så jag frågade killarna om jag kunde få 25 cent  av dem, (herregud, här tigger Malin hahahahha), och klart hade den ena det som jag fick. Så bussen kom och hem kom jag! Satt och pratade med två mycket trevlig killar (ålder ca 23-25) på bussen hem, jag ringde nämligen Yasse och då satt de och glodde på mig eftersom de inte förstod ett ända av vad jag sa. När vi pratat klart sa den ena: Var det franska du pratade? Nja inte riktigt sa jag, men svenska hehe. Så där var samtalet igång…

Nu fortsätter vi till dagens dag, måndag den 25 januari.
GRATTIS ULLA!!! J
Hoppas du har haft en underbar dag.

Jag jobbade  8.30-10.00,  sen kom Ryan och hämtade mig kl 11. Han körde mig till Körkorts kontoret, där fick jag nummerlapp 392 och 370 expierades och de hade bara 1 disk öppen för de ärendena! Hur smart är det på en skala..Så jag bestämde att jag skulle ta en till lapp och så körde vi till banken så jag kunde fixa ett konto och kontokort så länge. Men ja det gick ju inte riktigt som jag hade velat att det skulle göra. Här tänker jag: VARFÖR SKA ALLT GÅ EMOT MIG, VARFÖR KAN INGET BARA FLYTA PÅ? Vad har jag gjort liksom? Det är frågan.. För damen lät inte mig öppna ett konto för jag inte hade ett amerikanskt körkort eller amerikansktpass, vilket är struntprat! Sen var jag även tvungen att ha mitt J-1 papper (mitt visapapper) och min DS-form.. och de har jag skickat till Boston, CC’s huvudkontor för att få de signerade och stämplade ås jag kan lämna USA och åka till Vancover, Kanada. Då påmindes jag om att JUST det Malin, du måste ringa Boston kontoret. Och varför ska jag nu det tänker ni, jo för att jag skickade iväg mina papper men skickade inte med ett extra kuvert  med frimärken och min adress så jag var ju tvungen att försöka fixa det med.  Så ja jag fick inget konto, men vi ska fixa det nästa vecka eller något.

Så mot Körkorts kontoret styr vi nu bilen igen. När jag kommer in så ropar de upp 394 och jag hade 392!! Liksom lite tur och flyt kunde jag väl haft, men NEJ icke… Nu fick jag vänta tills 412 istället (den jag också tog innan jag lämnade kontoret första gången).  Det gick ganska snabbt nu för de hade öppnat fler diskar så väl framme betalar jag mina 20$ och går till dator nr.5 med mitt namn på. Och startar testet.. 20 rätt av 25 ska man ha.. När jag svarat rätt på 20 frågor i rad (JA ni läser rätt) så la det ner och så stor det att jag klarat de. JIIIPPPIII. Sen tog jag en ny lapp och väntade igen, gick fram och så fick jag veta att jag skulle nu ringa och beställa en uppkörningstid (ska jag göra imorgon) sen åkte vi hem.

Jag ringde Boston Kontoret och fick ett glatt besked, de hade tagit emot mina papper, behandlat dem och de skickade tillbaka dem idag, så jag ska få dem om nu allt går som det ska om 3-5 arbetsdagar. Så lite lyckliga besked fick jag i alla fall idag..

Nu har jag kvar att fixa:
-Bankkonto, bankkort
-Uppkörningen

-Klasser (blir inte fören i april, då de nya kurserna/klasserna kommer)

Här kommer lite bilder sen i helgen och även sen idag med pojkarna!
God morgon Sverige och snart god natt USA!

Yasse, Thanh och Laura


Laura och Thahn i busskjulet


Jag och Laura, sååå himla blöta!


Åhhh jag, blöt och grann haha



På väg till Gig Harbor där Yasse bor i Lördags..


Fint stort berg


Tacoma Dome, där har de en massa konserter bla
Black Eyed Peas, Nickelback.
 

Jag och Nicky


Jag och Dexy


Dex "The bad ass" Yates, eller ja jag tycker han ser lite bad ass ut
nu med tejpen  pannan och det blodiga såret..


Pojkarna busar på den lilla lekplatsen/basketplanen bakom huset..




Mitt hus sett från trädgården


bilden ovan: Mina fönster ovanför garagtaget, de två längst till  höger.. Så vill ni kan ni ta er upp på garagetaget och sen klättra in på mitt rum ;)
 

It’s has been a long day..

Sorry alla där hemma blev ingen uppdatering igår.. Eller nu när jag skriver så är det mer som förrgår för er.  Jag bestämde mig för att hoppa Spotted Cow (som starbucks fast bättre för de har glass) med de andra aupairerna. Detta gjorde jag då för att hinna med spanskläxan (som jag inte gjort än), plugga inför körkortstestet som jag gjorde idag, jag skulle även blogga och läsa lite i min bok. Men ja, det var inte mycket av det som blev av. Jag slutade tidigare, redan vid 15.40 (jag började kl 06.00 på morgonen så skulle slutat 16.00). Så det var skönt, gick upp och svarade på mail och kollade runt lite. Sen sprang tiden iväg och jag hann inget. Det ända jag hann med var att skypa med Camilla i över 1 timme och sen Yasse. Vilket jag ville göra hehe, så inget mot dem men jag hann inte göra det jag tänkte jag skulle gjort i alla fall. På dagen pratade jag med Mamma och Cattis förresten, alltid lika GIVANDE OCH UNDERBART. Fotade även ekorrar i min trädgård igår..

Jag började klockan 6.30 och dagen har varit smått galen kan man ju säga. Joel jobbar hemma på fredagar och förmiddagen gick snabbt. Katie kom redan vid 10 idag så sen la dem pojkarna kl.11. Sen skulle Katie och Joel iväg igen.. Så jag jobbade hela tiden ändå.. Kl 13.00 skulle Marilyn komma och passa pojkarna eftersom  Ryan skulle hämta mig och ta mig till DMV där jag skulle skriva upp till körkortet.  Marilyn kommer in genom dörren och Dexter bestämmer sig för att springa ett varv i huset. Och PANG! Jag hörde en hög smäll och efter smällen följde ett hjärtskärande skrik. Och gud vad han skrek och in i köket sprang jag. Jag inser snabbt att när jag kom till köket (tog mig max 4 sek.) ser jag hur blodet pissar ut från ett jack mitt i pannan!! Jag hann tänka snabbt och kasta mig fram till honom höll min han för pannan lyfte upp honom så jag kunde ta kökshandduken och sätta tryck mot såret. Jag kallade på Marilyn och bad henne hålla Dexter och hålla trycket mot såret medan jag fixade plåster. Dexter var i chock, helt vettskrämd stackars liten. Och det var minsann ett ganska stort jack ska jag säga, 1½cm typ. Jag ville egentligen ha mindre tejp som man brukar tejpa ihop sår som det här. Men de hade dem inte.. Så fick gå med ett plåster så länge. Jag sa att vi kanske behövde ta honom till sjukhuset så de kunde i alla fall tejpa det ordentligt. Jag vill ju inte att han ska få ett megaärr i pannan. Jag kunde ju skriva mitt teoritest för körkortet en annan dag. Men de verkade inte så inne på det, jag bara nehe.. Hade jag varit hemma själv hade jag nog  fixat mig dit och ringt Joel och Katie såklart.. Men nu blev det inte så.. Sen var det så sött, för Dexter satt hos Mormorn och sen ville han hoppa ner och så vacklade han fram till mig och kramade mina ben så jag bar upp honom. Så sött, han kände sig trygg med mig, auwe min älskade Dexie. Sen blev båda två helt förkrossade och grät när jag gick..   

Så iväg kom jag och Ryan tillsist.. Det gick snabbt på DMV faktiskt. När jag kom fram till disken och Don som mannen hette så säger han:

-   Have you applied for a drivers license?

-   Jag svarar, no I don’t.

-   Han säger igen, ohh well then I can’t help you..

-   Jag säger, jo klart du kan, varför skulle du inte kunna osv osv..

Tillsist ger jag han mitt SSN, mitt pass och körkort.. Så fixade han det ändå.. Han var skittrevlig så inget fel med det. Men oj vad jag fick snacka på för att han skulle fixa det! Så skulle jag så skriva upp, jag gick till datorn satt mig och började testet. Jag skulle svara rätt på 20 av 25 frågor.. Så max 5 fel. Såklart fick jag 6 fel, kul eller hur.. Såååå fruktansvärt störigt, irriterande och hemskt onödigt! Jag ville bara skrika, gråta och allt på samma gång. För det var inte ens en gång SVÅRT! Hur kan man liksom misslyckas, det är mer frågan.. Det var inte en ända fråga jag inte kunde utan de var bara att jag var lite osäker på dem, och såklart valde jag då fel när jag hade 50% chans. OTURSDAG ELLER VAD?!

Så hem åker vi och jag fortsatte jobba, gav Dexter mat som var utsvulten han hade inte velat äta när Mormorn gav dem mat. Sen 15.30 kom Carol deras tal coach. Även i den vändan kom Joel hem igen. 

Då tog vi tag i detta. Jag ringde nämligen till Joels mobil vid 3 lite över 3 och pratade in på hans mobil. Jag sa att allt var under kontroll, att Dexter hade ramlat vid 13.00 och att han hade ett jack i pannan, men att han verkar må bra, han har ätit och att jag hade gett honom Tylenol (panodil typ). Sen att Marilyn hade varit här när det hände och om han kunde köpa fjärilsplåster/tejp på vägen hem. Så sa han att Marilyn hade sagt de till honom med och sagt att jag höll i hela händelsen och bara sa vad hon skulle göra, typ JA kommenderade henne.  Hahha och ja de var sant, men jag agerade såklart i en kris/akut situation. Så sen skulle jag och Joel plåstra om och tejpa ihop Dexter..Han gallskrek och blodet började såklart PISSA ut då igen. Joel fick lite panik där men jag kastade mig upp och tog en handduk och la ett tryck igen.. Sen när Joel var redo med alla saker så tog jag bort handduken och så plåstrade vi ihop honom efter mycket blod, svett och tårar! Men så gjorde Joel något dumt under hela processen, han tog antibiotika kräm över såret och såklart fäste inte de små tejpbitarna då, så såret hölls inte ihop så bra.. Men så är det alltid, man är alltid klok i efterhand. Efter denna torbulent då Nicholas som fick se allt gallskrek, grät och var hysterisk. Så jag fick hålla om honom och försöka lugna honom med.. Vilken röra!

Efter det hjälptes vi åt med pojkarna lite och så gick vi upp o la dem så de fick sova eftersom de varit gnälliga hela dagen eftersom de inte mår bra och växer (plus dagens incident) så behövde de en liten extra tupplur. Sen ringde de från deras klinik där de alltid går (för Joel hade ringt dem först för han undrade om vi skulle komma in så de kunde tejpa det ordentligt). Så tyckte de att vi skulle åka dit och få det tejpat ordentligt och de hjälpte inte om man gjorde det imorgon utan det skulle göras idag helst… Jag såg hur Joel verkligen kämpade, det har inte varit en lätt dag, han hade varit uppe med Nic sen 05.00, en hård jobbedag, ta hand om pojkarna själv osv osv.. Och hur skulle han nu göra, jag hade redan jobbat mina 10 timmat (det är max per dag för mig), nu behövde han ta med sig båda pojkarna till kliniken. Så säger jag, Joel.

-  Du får bestämma vad du vill, antingen följer jag med er till doktorn och så tar jag hand om Nic där. Eller så stannar jag hemma med Nic så leker vi. Det är vad som känns bäst för dig.

-   Jag sa ju de att jag vet att jag redan jobbat min 10 timmar, men jag gör detta som en vän, och ställer upp för jag VILL DET! Jag såg hur en lättnad lämnade honom så plötsligt kändes det nog lite bättre.

Åhh jag älskar att vara vänlig! Man får så mycket tillbaka (inte alltid då så vi ska inte överdriva)

Så han for iväg och jag och Nic hade en fantastiskt mysig kväll tillsammans. Han var så gullig, rolig, vuxen på något vis och charmig. Jag hade haft smink i 12-13 timmar och kände att jag ville fräscha upp mig och byta till myskläder. Så jag barnsäkrade ovanvåningen så vi var i mitt badrum, rum och hallen. Tog upp lite leksaker till honom, men han föredrog mitt tandborstfodral och hårborste. Så han höll mig praktiskt taget sällskap och underhöll mig under tiden de var borta. Vi satt i min säng och pratade, och lekte lite med mina gosedjur. När Joel kom hem med Dex , hörde Dex mig och han sprang (kröp) då uppför trappan (jag hade inte stängt den nedersta säkerhetsgrinden)  så Joel hängde efter tätt i hälarna. Och ni skulle sett Joels ansiktsuttryck när han såg mig och Nic och vad jag hade gjort för honom och hur mysigt och kul vi hade haft. Han såg lättad ut och även lycklig. Denna dag började lida mot sitt slut och allt hade ordnat sig så bra det kunnat. Jag erbjöd mig att tvätta deras handdukar eftersom jag ändå behövde tvätta de 3 blodiga handdukarna vi använt under dagens incidenter. Så fast jag inte jobbade så ville jag ändå göra det då det inte var speciellt jobbigt eller ansträngande alls för mig. Utan det var bara en hjälpande hand, annars hade Joel fått tvätta det..


När jag satt plåstert på honom, men nu har han fina små tejpbitar i pannan.
Det kommer bli så fint Dexie lille!

Jag har sett en film ikväll och nu ska jag lägga mig, ska bara ladda upp lite bilder till er där hemma.

Och i helgen ska jag umgås med Yasse, vi ska ses i Seattle, sen på söndag ska Jag, Yasse, Chian, Laura och Thanh åka till Southcenter shoppingcenter! Och där är det naaaaajs kan jag lova er! Så ha en toppen helg och jag ÖNSKAR ULLA GRATTIS I FÖRSKOTT!!

PUSS på er alla där hemma. Ha en toppen helg <3 

Igår var min dag blandad. Mest positiv men en lite vattenincident gjorde att min dag kändes förstörd. Jag råkade nämligen låta vattnet stå på med proppen i, i grovköket/tvättstugan. Och sist jag kollade så BLIR DET ÖVERSVÄMNING!! Det kan jag lova er.. och herre gud vad det kom vatten. Jag kastade mig in i tvättstugan stoppade ner min hand (med en icke vattentät klocka) i vasken och fick ut proppen..Strumporna var helt dygnsura och svetten porlade längs med hela kroppen! Vad hade jag gjort, vad hade jag ställt till med.. Det var även FUKTSKADOR på vaskens skåp/ovanbräda :O

Men som tur visade det sig att de hade varit där sen innan. Snacka om att jag pustade ut då, usch det andetaget var det bästa på hela dagen. Jag var liksom beredd på att köpa en ny vask med underskåp hahah :) Joel bara:
- Malin, sånt här kommer hända fler gånger och kanske värre saker. Men det är inget vi kommer skälla ut dig för, vi kanske inte blir så glada men du kan vara lugnt.
SKÖNT ! Jag vill ju gärna leva mig igenom detta året med. skämt och sido..

Igår var jag även på spanska för första gången. Jasmin hämtade mig 5.30pm och vi var på Edmonds College kl 6.pm och kl 6.pm började kursen :O Lite oplanerat kanske.. Vi visste i alla fall vilken byggnad vi skulle vara i men INTE vilket klassrum. Men tillsist hittade vi dit, lika yra båda två (dock 20min sent). Det var väl helt okej förutom att läraren spidar fram i all världens fart. Herregud, här gäller det att hänga med i svängarna. Fick en massa läxa tills nästa vecka..

Lite bilder sen igår:

Nic ovan

Dex ovan

På eftermiddagen lekte vi, sjöng och dansade + gick en powerwalk med dem i vagnen på 30 minuter.. Shit vad mina gumpmuskler ömmar, kan knappt sitta på golvet och leka med dem.. HAHAH J Alla dessa backar uppför och nerför.. BRA TRÄNING MINSAN!   

Ska duscha nu sen kommer Lucia min LCC och så ska vi ha möte jag, Katie och Joel. Ska skypa med Cecilia kl 8.pm sen läsa lite och lägga mig kl 9.pm ikväll! Sover så dåligt om nätterna eller har i alla fall gjort det nu 2 nätter i rad. Och man är så himla trött under dagen..

PS, Dex har bajsat 6ggr idag och Nic 2ggr ! naaaajs med baaaajs eller?

Bilder från idag..

Dex ovan

Nic när han ramlar och jag tar ett foto


Nic och Jag

Dex och Jag

Jag byggde ett torn och sen dekorerade Nic

Sen ville han inte att tornet skulle vara helt längre ;) hehe

Nu ska jag kasta mig in u duschen.. Hoppas ni sover gott hemma i Sverige i era egna mysiga, varma sängar. Jag saknar min säng under trappan då och då... Och så saknar jag min sängkamrat Gizmo-Duggan.. Girre, Dagggsan, Girrebus.. I miss you so damn much! <3

Så nu har jag återhämtat mig sen jag råkade radera allt igår. Så i lördags gick jag upp på morgonen (8.00). Jag bakade muffins, sådana färdig mix som man bara tillsätter ägg och mjölk. Jag tänkte att jag kan ju ha det i veckan till pojkarna. Jag gick sen upp och tog mig en dusch och kämpade med att föna mitt hår så rakt så möjligt. USCH det är inte lätt att inte ha en plattång/stylingjärn J Som jag kämpade!

Det var så skönt, värdföräldrarna skulle iväg och pojkarna var hos morföräldrarna. Så jag hade hela huset för mig själv från 8.30-11.00! Lugnt , skönt, jag kunde spela hög musik och bara njuta!

Vid lite över 11 körde Joel mig till South Freeway Station där jag skulle ta bussen till Downtown Seattle. Det tog bara 20-25 minuter vilket gjorde mig positivt överraskad. Jag träffade Yasse och vi gjorde downtown (inte så mycket att göra dessvärre, där blev jag lite besviken). Vi åt thaifood och kl18.00 skulle vi träffa 5 andra aupairer + den ena aupairens kille. Vi skulle säga hejdå till Lisa då hon åkte hem idag så vi åt på Red Robin nere på en pir. Såå mysigt och på Red Robin får man fri påfyllning på pommes dricka och dressing/dippa!  Det ni..det är inte felJ

Sen på kvällen umgicks jag med Yasse, Denice och Amy. Vi var på ett spelställe, Game Works. Där fanns allt från motorcykelrace till bilar till dansplattor till kasta basketbollar. Vi hade en trevlig stund med många skratt!

Vi åkte sen runt lite i Seattle Downtown med Yasses värdpappa och vän. Efter det körde jag hem i Yasses bil, så hon den filuren fick åka.. Najs för henne eftersom klockan var sent, way pass midnight! Väl hemma skypade vi med mammsi sen låg vi och snackade till kl 04.00.

Klockan 10.00 var vi uppe igen, söndag morgon. Vi åkte till sjukhuset/vårdcentralen eftersom Yasse haft ont i magen i en vecka. De gjorde ALLT  på henne, tog blodprov, röntgade, EKG osv osv.. Hemma i Sverige hade de bara undersökt henne och gett henne medicin och sagt.

– Ja blir det inte värre får du komma tillbaka om ett par dagar! HAHAHHAH     

Vi kom fram till att hon skulle dricka mer vatten och äta mer fibrer!

NUUUU FICK VI ÄNTLIGEN SHOPPA. Vi kastade oss in i bilen och körde till Westfield Shoppingcenter/South Center. Där fick jag shoppat MYCKET! SÅÅÅ MYSIGT OCH KUL VI HADE! En toppenhelg helt enkelt.. Och ganska många dollar fattigare! Yasse skjutsade mig till downtown och jag tog bussen hem. Joel hämtade mig kl 19.00 på stationen.

Väl hemma började jag kolla efter återförsäljare till ghd (good hair day) plattänger/stylingjärn. Och såg då att jag kunde beställa hem en och betala på internet vilket var sjukt smidigt. Så det gjorde jag! 103$ rena KLIPPET, VILKET KAP! Det är totalt 745 kronor och hemma (+ på den svenska hemsidan) koster de minst 2.000 kr (finns även lite dyrare). Så nu väntar jag bara på att den ska komma till mig! Jag längtar efter den, jag valde en lila med mönster på och i paketer fick jag även en resehårfön, klämmor och en varmtålig väska!

Och jag måste ha den innan jag ska skriva upp för körkortet! Och det ska jag göra på fredag, för då kommer de ta kort på mig med..Det är JU VIKTIG J

Ryan Katies bror kommer att hämta mig och köra oss dit. Han ska förnya sitt körkort, det måste man var 5:e år eftersom man kan förändras så mycket på 5 år. Man kan ha gått från smal till FET haha. Så ni får hålla tummarna då för mig.

Imorgon börjar min Spansk klass, Jasmin en tysk tjej kommer och hämtar mig sen ska vi samköra 8 tisdagar i rad.

På onsdag kommer Lucia min LCC hit och ska snacka med mig och mina värdföräldrar. Ett välkommande och så diskutera lite.

På torsdag ska jag och en massa andra aupairer till Spotted Cow, där blir det skitsnack och fika (glass).

Till helgen ska jag träffa Thanh en tysk tjej som bor i Seattle. Vi ska nog till Westfield Shoppingcenter och ja vet ni vad, SHOPPA!

Ska kanske träffa Yasse med och får se vad som händer...

Nu  har mina pojkar öroninflammation igen, de gick inte bort med deras förra medicin. Så nu fick de en ny dos idag. 10 dagar till med penicillin = 10 dagar med 2 st diarréfall! Less fun but hey, that’s life sometimes..

Här kommer bilder sen helgen…
Seattle


The space needle


Vill man av bussen ska man trycka på detta gula band i bussen..
Såå 1995 hahah


Älskar dessa gummistövlarna! GE MIG.. Eller vad säger du Cattis?


Seattle Downtown


Nere vid vattnet, Public Market är en stor marknad året om. Där man
kan köpa allt från handgjort till fisk!


Det första Starbucks i världen!




Jag med typ en kafferost eller nått tror jag, den första!


Här har vi tuggummiväggen idag! :) sååå äckligt! Jag höll mig på
ett BRA avstånd från väggen kan jag säga er.


På Red Robin


Yasse när hon ser ut som vanligt


Amy, Inez, Amanda, Lisa, Johan, Denice, Yasse och Jag..


När vi gick på kvällen stod de 3 par och dansade jive/bugg mitt på gatan.
Så ball, sjukt roligt


På Game Works Yasse och Denice


Yasse ger järnet


Jag och Amy


Denice och Yasse


På vårdcentralen





Här ska vi spendera sommarhelgerna! Ellerhur Yasse


Detta var vad jag shoppade

Redken schampo
Sjukt snygga boots som jag är helt kär i
Jeansjacka
Leggings
Spanskbok
Skjorta
Blå långärmar t-shirt
Brun kofta
Bh och trosor
Nagellack
och bodybutter!

Mina köp är inhandlade från Forever 21, H&M, någon hårsalong, i en bokaffär, Journey och body and wash.

SÅÅÅNT SKIT..

Jag skrev precis ett HELT inlägg och så skulle jag bara lägga in bilderna så raderades ALLT!
Jag gråter nästan nu, eftersom klockan är 23.30 och jag orkar inte skriva ett nytt...

Så sorry ni får vänta på uppdateringar från helgen tills er måndag kväll..


Jag och en känd vägg FULL med tuggummi i Seattle..

Nu är jag frame, jag har träffat min ena rumskamret, Kim en tjej från Tyskland.. Får se vem de andra är.. där är redan 1 tjej som lagt sina saker men har inte träffat henne.. Tror även att det ska komme en till... Får se..

Skriver mer imorgon + kommer lite bilder kanske .. Ska bädda nu sen ska jag vara på möte om 30 min där det serveras en pizza slize.

GUUUUD vad jag är trött.. Vill bara sova nu!

Älskar alla er där hemma, Mamma, Pappa och Petra! Ni är bäääääst..

Och "couse two is better then one"
you know who you are... love you<3

PUSS
GODNATT

Ja nu så blir det sista gången jag bloggar i Sverige på ett tag.. Mer exakt 1 år (minst i alla fall).. Igår hade jag släkt och lite vänner här hemma på mat och avskedskalajs.. Det blev en mycket lyckad kväll med mycket skratt och ja även lite tårar.. Fast jag vet att 1 år inte är så himla lång tid och att det kommer gå snabbt.. För mig kommer det i alla fall gå fort tror jag .. Det är lite värre för de andra här hemma eftersom allt kommer att vara likadant här.. Alla här hemma, släkt och vänner kommer leva som alla de närmsta åren medan mitt kommer bli olikt alla andra år jag levt!

Jag ser fram emot detta något så otroligt och jag vet att jag kommer ha ett underbart, händelserikt år och lära mig väldigt mycket. Ni får akta er när jag kommer hem, då kan ni ju bara drömma om att utmana mig i flytande Engelska :)

Här har varit lite folk hemma om under dagen.. Det har varit drop in hos Persson/Holm.. :)

Nu är Världensbästaunderbaraste Catrin här.. ÅHHHH gud vad jag kommer att sakna denna tjej.. FYY vill inte ens tänka på det. Jag kommer dööö, YOU ARE ONE IN MY FAMILY, or always in my heart and mind <3

Jag kommer uppdatera så fort jag anländer till aupair skolan i NY och så fort jag får tid och kan.. Vilket kommer bli ofta ändå.. 1 gång om dagen är bra för alla nära och kära hemma i Sverige.. Ni kommer ju vara oroliga och nyfikna på vad som händer i min värld. 

Ni som läser bloggen eller kommer starta att läsa den snart.. Glöm inte att kommentera och uppdatera mig med allt som händer här hemma.

Lite bilder sen igår!






ÄLSKAR er alla här hemma och glöm ALDRIG det , utan er är jag inget!
Fast jag kommer vara upptagen i USA, leva livet där, hitta nya vänner och då de kommer verka som jag inte har tid med er här hemma så TROR NI HELT FEL. De tankarna kan ni bara GLÖMMA, för ni kommer vara med mig varje dag, alla här hemma på ett eller annat sätt! Ni är guld värda, det finns ingen som er!

You're irreplaceable...

Love Malin