Uppdatering från igår tisdagen den 26 januari!

Kyla vår städerska kom vid 9 och jag bad henne att börja på ovanvåningen. Sen när hon närmade sig nedanvåningen bestämde jag mig för att ta dem ut på en tur. Det var en sådan fin dag, solen sken och vädret var milt. Så kläderna kom tillsist på ungarna och vagnen kom fram. Vi började gå och jag bestämde mig för att gå på ett spår jag inte gått på innan. Sist jag och Katie var ute och gick nämnde hon något om att jag kunde gå där om jag ville hem. För stigen skulle leda mig hem till vårt hus. Eftersom jag tänkte att pojkarna skulle få gunga lite när vi kom hem så valde jag att svänga in på stigen. Stigen började med en ganska hög backe och backen var full med mossa (jag hade VITA converse skor som har helt plan sula) så jag höll på att glida och jag fick dåligt fäste. Men upp kom jag och sakta gick det haha. Efter följde en ganska brant/lång nerförsbacke och så fortsatte det 4ggr minst, brant uppför och brant nedför!

Helt plötsligt kommer jag till en trappa, en trappa liksom!! Då tänkte jag: Är jag rätt, herregud. Ja i och för sig så är det ju en nedåtgående trappa. Så ner rullade jag och barnen tjöt av skratt eftersom det skumpa fram (trappstegen var 20 cm höga minst och olika djupa/långa). När vi väl är nere så går vi runt hörnan och då ser jag en likadan trappa som jag precis tagit mig nerför, men denna måste jag gå UPPFÖR!!! NEEEEEEJ, SHIT HUR SKA JAG GÖRA NU. Jag står nu fast mellan två uppförstrappor med en dubbelvagn med två små barn i, helt själv och vagnen + barnen väger 25 kilo tillsammans. Hur ska jag nu lösa detta då, ja antingen lyfter jag upp barnen för trappan och springer ner och drar upp vagnen fortare än kvickt! (Alltså den trappan jag gick nerför, för vågade inte testa den nya eftersom jag inte visste var den ledde, och det var nog INTE hem i alla fall). Mitt andra alternativ var att dra vagnen bakåt uppför alla 20 trappsteg inkl. ungar.. Mitt tredje alternativ var att vänta på en joggare som skulle springa förbi och hjälpa mig att lyfta upp vagnen med ungarna eller passa ungarna medans jag lyfte upp vagnen. Men ja det tredje alternativet var ju bara en lyckoönskan och ja som ni vet så har jag ju inte haft så mycket tur sen jag kom hit. Så varför nu? J  Så ja, ni kan ju själv gissa att jag tog alternativ nr.2.  Så det var bara för mig att börja dra, lyfta, krångla, rycka och svära upp vagnen. Det slutade i mycket svett, ömma kroppsdelar, smutsiga/leriga skor (eftersom jag såklart gled på ett trappsteg och mina vita skor blev BRUNA!) och sjukt glada ungar eftersom det skumpade på vägen upp med! Väl uppe och nått mitt mål ser jag att filten som Dexter hade runt sig har trasslat in sig i hjulet. Så jag går fram och lossar filten och känner hur jag blev blöt och geggig på fingrarna. What, vad, was, Hvad?? Jo SÅKLART hundbajs som klistrat sig fast på vagnens hjul! Så ja jag fick kleta av det på någon buske och nu gick jag hem på en väg som jag visste ledde hem. (Men jag missade min stig och gick för långt så fick gå tillbaka igen, varför skulle jag ha tur nu liksom?) Väl hemma fick jag tvätta filten, skrubba mina skor och byta kläder eftersom jag blev lite varm under min ”lilla” tur med vagnen!

Senare under dagen fick jag äntligen tag i DMV (Department of Motor Vehicles) eftersom jag skulle boka min uppkörning. Då säger den vänliga mannen:
-    Jag har ingen adress på dig så jag måste först ha en bekräftelse på att du bor där du bor så du kan inte bara säga adressen till mig.

-   Du måste få dem du bor hos att antingen komma in med sina körkort och fylla i en form eller så fanns där ett alternativ till..

AMEN HERREGUD!
När ska turen vända? Men jag väntar på min DS form /J-1 visa  ska komma för då räcker det att jag visar det för att kunna boka (men då måste jag åka dit för att göra det först) och lika så kommer jag att kunna öppna ett bankkonto, sparkonto och fixa ett bankkort. (Lite positivt där faktiskt!)

Ja sen hade jag oroat mig hela dagen eftersom jag skulle själv köra till min spanskklass på kvällen som ligger i Edmonds, på Edmonds Community Collage. Ont i magen hade jag, orolig och svettig kände jag mig. Men så tänkte jag ändå, du klarar det Malin, det gör du. Och iväg kom jag (Jag är förresten inte rädd för att köra utan jag är lite orolig för att inte hitta till min destination, jag är inte rädd för att vara vilse, jag gillar bara inte att yra runt. Jag gillar att ha kontroll, det vet ni alla där hemma), jag hittade till skolan direkt och jag hittade direkt hem. Då kändes det sjukt skönt, att jag verkligen klarat det och hur skönt det kommer kännas de andra gångerna jag ska köra dig. Att veta min väg och inte behöva kolla på vägbeskrivningar samtidigt som att köra!

Nu ett foto av de jag köpte i helgen:

Stövlar:Urban outfitters
Väska:Forever 21
Gråa byxor, marinblå tröja:Hollister
Bluse, svart/vit tröja och leggins:H&M
Solglasögon (röda ray ban modell med blommor: Kommer inte ihåg butiken
Sen handlade jag även shampo/balsam till Petra och lite annat smått och gott, duschtvål, borste osv. 

Idag då, Onsdag kväll och jag sitter här och printar ner en jäkla massa. Mina fingrar glöder och jag känner att jag har så mycket att dela. Det hade varit lite lättare och mycket roligare för er att vara med mig! Men here we go.. När jag kom upp imorse sa Joel att han varit upp med Nic från 2-4 och att Nic varit vaken 2-3 gånger till under natten. Så han kom ju till att behöva ganska mycket sömn under dagen. Vi trodde inte heller att hans öroninflammation gått över än (2 dagar på antibiotika kvar) så vi ringde och bokade en tid hos farbror doktorn idag med. Joel kom hem och tog Nic till doktorn och det visade sig att det inte var bra än. Så ytterligare en 10 dagars behandling väntar (efter redan 20 dagar med antibiotika). Tur att det inte är Dex som ska ta med antibiotika för det är så sjukt synd om honom. Han har utvecklat VÄRST blöj utslagen, helt röd, sårig och öm. Han skriker och är helt till sig bara man lägger honom på skötbordet. Så nu finns det inte en tanke på att torka han med våtservetter mer utan nu är det till att tvätta av honom i vasken varje gång han bajsat (dvs. 5-7 ggr om dagen) och även smörja honom med en kylande, lugnande och läkande lotion/kräm. Så synd om honom , min älskade Dex. Så tänk er om han skulle gått på ytterligare en antibiotika kur, hela han hade ju frätt sönder då L

Idag kom även min plattång! Whiiooo. När jag skypade med Petra knackade det på dörren. Mannen som levererade paketet sa, ja det än nog från Kina. Då tänkte jag, JA min plattång! Jag skyndar mig att öppna den, helt ivrig. När jag sen tar upp den ser jag att kontakten ser annorlunda ut. Varken svensk eller amerikansk, UTAN BRITTISK. NEEEEEEEEEEEEJ. Det kan inte vara sant, var är min tur hänne? Jag hittade ju den engelska sidan på internet och priserna stod i dollar (jag till och med kollade extra så att priserna var skrivna i dollar så att det skulle vara en amerikansk sladd/uttag). Men ändå så gick det så himla fel. Här sitter jag nu med en brittisk plattång. Tur då att jag har en multiadapter som man kan ändra och få olika kontakter att passa. Så jag kan använda den och inget är egentligen skit men ändå. Oturen fortsätter alltså.. Jag vet inte vad som händer nästa gång..




Eller jo jag vet för det har hänt mer så här kommer nästa händelse.
När jag duschade efter jobb och ska ta och tvåla in mig. Jag lyfter på flaskan och ser en ganska så stor mörklila fläck på kaklet i duschen.. Va nu?! Jo då är där ett nummer under flaskan som har färgat av sig och etsat sig fast. Jag berättar det för Joel när jag kommer ner och frågar vad de har för medel jag kan använda för att få bort det. Så sa han, nja lägg lite papper med vatten så ser vi om det suger upp det. Annars får vi ju försöka med något annat. Jag frågade om vi inte kunde ta blekningsmedel, men ja de blir väl sista utvägen i alla fall. Ja, Tro det eller ej men så är det.

Sen säger Joel:
-   Första veckan körde du fel och yrade runt. Inget så speciellt hände, men jag vågade ju inte göra så mycket.

-  Andra veckan förstörde du vår vask/diskho och underskåp i tvättstugan.

-  Tredje veckan förstör/missfärgar du vårt badkar.

-  Vad ska hända nästa vecka, JA DU RÖR INTE KÖKSVASKEN! Katie älskar den och fick den i present för något år sedan.
Jag svarar:
Ehm ja jag undrar själv när min otur ska vända faktiskt och att jag skulle försöka ta det lugnt med köksvasken!

Nej nu köra ni ska jag kolla igenom spanskan och svara på lite mail och facebook saker. Jag har suttit och skrivit här nu i 1 timme och 15 minuter så får sluta nu!